Ta del av Emmas resa.

Veckans inspiration bör egentligen vara livets inspiration. Texten nedan har Emma skrivit då jag frågade henne om hon ville vara veckans inspiration. Jag har känt henne och hennes familj sedan hon var liten då vi var grannar. Är väldigt glad att Emma ville dela med sig av sin resa. Läs texten nedan och har ni frågor eller liknande så lämnar ni det i kommentars fältet så vidarebefordrar jag dem till Emma. ☺

När jag föddes så föddes jag helt frisk, men vid 4 månaders ålder så började jag att kräkas blod så de blev mycket sjukhus undersökningar och massor med operationer. Sedan visade de sig att jag hade tarmsjukdom, tarmsjukdom innebär att jag har polyper I hela tarmarna o en stomi på magen som jag kommer få leva med hela livet .Så de fortsatte med att mitt blodvärde sjönk jätte fort nästan hela tiden så jag fick blodtranfusioner och ferinject (som är för att blodvärdet ska höjjas) och så fick jag hålla på I flera år. Sedan när jag var 3 år fick jag göra en dokumentär som heter ¨I väntan på livet¨ och den handlar om min sjukdom och hur de gick till att vara inlagd, vad som behövs göra innan operationen och en hel del mera.

2005 så fick jag svamp I hela blodet så jag hamnade på intensiven I 6 veckor och låg I coma och va nära på att dö! Sen så kallades värdens *bästa*doktorn på sjukhuset sa till min bror ’din syster kommer tyvärr inte att överleva’ o han bröt ihop o skrek nej min prinsessa min prinsessa! Men efter 6 veckor sätter jag mig upp I sängen o vill titta på pippi, så efter allt man har varit med om på sjukhuset alla operationer o.s.v så blir man kallad för mirakel, alla motgångar man lixom har orkat tagit sig igenom trotts smärtan.
2012: när jag var 15 år så fick jag ett väldigt hemskt besked, och de var att jag hade fått cancer I endtarmen. Så jag skulle få 6 ronder cellgifter sen blev de operation, och sen 6 styckna Igen efter operationen. Men då när man skulle tillhöra denna cancer avdelning jag var på, så va de sjuksköterskor som kom o visa vart allt låg, hur mitt rum såg ut o.s.v sen kom de in en doktor o förklarade så de låg till att man kan tappa håret o de o sånt.  Sen va de ba å vänja sig med att man va tvungen att vara där och få cellgifterna för att den skulle bort ifrån min kropp usch de va så hemskt att se små barn som hade fått den vidriga sjukdomen, allt från barn till ungdomar precis som jag.

2015: då fick jag cancer på lungan så då vart de samma visa men kommer inte ihåg hur många cellgifter jag fick innan och efter operationen där, men efter operationen va en hemsk smärta för när man hosta så gjorde de verkligen jätte ont. Va inlagd på sjukhuset I 2 veckor o sedan fick jag åka hem o vila rätt länge. Sedan har jag haft sköldköttel cancer oxå, kommer inte ihåg när de va riktigt men den opererades bort oxå.Sen har dom upptäckt att jag har fått cowdens de innebär att man har lättare att få bröst o livmoderscancer.

Just idag går jag på koller varje halv år o kolla så att jag inte har cancer, å är de så att jag har de så är de lättare å behandla om man märker de tidigare. Men de kommer jag få göra hela livet å de är en riktig trygghet för mig, så att de inte går för långt och att de inte går å göra nånting åt de, o efter alla kurer så har jag inte tappat håret elr nånting, sjukhuset betalade till o med en peruk till mig o den ligger just nu I mitt fråd, ifall de händer att jag får de igen o att jag tappar håret så är de alltid bra att ha.Men efter alla besked å alla cellgifter de va riktigt hemskt man kan inte äta nånting man känner sig så fruktansvärt seg. usch de va riktigt hemskt, men mår verkligen inge bra när man går igenom sånt där man vill bara bli hel igen, att orka vara ute med kompisar o.s.v o äta de man älskar..  Idag är jag cancerfri helt o hållet. Skoja aldrig om cancer för de är en skit sjukdom som faktiskt tar livet på några, som förstör en människa helt o hållet och titta aldrig konstigt på någon som är utan hår.. för antingen så kämpar den för sitt liv eller så är den helt enkelt bekväm I sin frisyr.. har ni några frågor så får ni jätte gärna ställa de på bloggen.TA ALLTID HAND OM VARANDRA! #fuckcancer

5 reaktioner till “Ta del av Emmas resa.”

  1. Kära barn vad du at gått igenom mycket! Du är stark o mycket vacker. Jag har oxå haft cancer ett par ggr. Det är verkligen en skit sjukdom! Önskar dig en fin framtid. Kram

Kommentera