Panikattacker

När jag får en panikattack så kommer det ofta som ett brev på posten. Ingen förvaring och jag hinner inte med. Jag hinner inte hindra den och det känns bokstavligen som att jag ska dö. Ni som lider av panikattacker kanske känner igen er i det jag skriver? 

Jag såg en video idag om hur man kan tänka och agera vid en panikattack.

Det första som slog mig var att den här människan vet fan inte hur det är. Hur ska jag kunna fixa der där? Jag hinner ju inte ens med att tänka stopp ibland. Vad tror ni om detta? Tror ni att det är ett bra knep? Skulle ni hinna med att vända det hela?

Alla är olika och vissa hinner vända det och andrs inte. Jag lyckas ibland. Men detta vet jag inte om jag skulle fixa.

5 reaktioner till “Panikattacker”

  1. Nej, njä.. riktigt så är det nog få som gör. Jag tror det finns många sätt och vis, har sedan några år tillbaka slutat slåss mot den och istället börja vara i skiten. Möta upp den, fast kanske inte exhalterad och med en high five. Direkt. Men nu senast i förra veckan var jag tvungen att låta den stå i full blom, kände att ju mer jag kväver det här desto mer kommer jag och andra få betala för explosionen. Så jag shaked it out. Skakar som en galning på golvet, grät och släppte alla livbojar. Asläskigt. Men nu är jag på en bättre plats igen och ska på yoga för första gången på 1 1/2 år ikväll! 😊 Kram!

  2. Nej jag tror inte heller det faktiskt.. När en panikattack kommer så gör jag som du om jag är ensan.. Release the beast så att säga. Åååh härligt med yoga.. ha så trevligt❤ kram

  3. Tror att knep 1 kan var ett bra tips till dom som finns runt omkring. Att prata med personen och berätta vad som händer och att det inte är något farligt tycker jag har fungerat bra iallafall! Sen tror jag att det är bättre att försöka hålla sig så lugn det går & inte ”hoppa rätt in i det”. Inte försöka å bara hålla känslorna inne men att ändå hålla en lagom kontroll och vänta ut det om du förstår vad jag menar! Som sagt tycker jag att det är betydligt skönare atg ha någon vid sidan om som kan göra tänkandet åt en men det där kanske funkar också! Alla är olika som sagt och det skadar ju inter att testa. Sen skulle jag rekommendera att försöka rota lite bland vad det är som triggar och försöka hitta sätt att förebygga. tex som att jag märkte nu dom smög sig på när jag tänkte för mycket i och då har jag börjat skriva ner tankarna istället och det har verkligen fungerat bra för mig! Men man måste hitta det som funkar bäst för sig själv

  4. Spännande med ett tips jag faktiskt aldrig hört. Jag använder mig nog ändå ibland av liknande strategier på rädsla – men just panikattacker tror jag hade varit svårt. Det som hjälpte mig ur de panikattacker jag regelbundet hade i tonåren var däremot att lära mig att ”surfa på känslan”. Lärde mig känna igen vad som hände, beskrev för mig själv allt det jag kände och påminde mig om att det inte var farligt. Det hjälpte mig. Då slutade jag vara rädd för det – och då slutade attackerna komma på samma sätt. Men som någon skrev ovan. Allt funkar i inye för alla. En får hitta det som är rätt och funkar för en själv. 😊

Lämna ett svar till whimsical Avbryt svar