Jag är inte ensam, jag känner mig bara ensam

Jag tror inte att jag kommer kunna förklara hur jag mår utan att denna text blir en enda sörja. Men jag känner mig som en sörja, som en flytande äcklig sörja. Jag har inte mått speciellt bra de senaste månaderna och jag är riktigt jävla trött på att det aldrig vänder. Det är motgång på motgång och ångesten vägrar lämna min kropp. Jag har haft tankar om att lägga in mig själv på sjukhuset. Men de enda de kan göra för mig är att ge mig medeciner och samtal. Det kan jag lika gärna göra här hemma också.
Panikattacker avlöser varandra och jag känner mig så liten, liten och värdelös. Värdelös för att det inte blir bättre. Innerst inne så vet jag att jag inte är värdelös. Känslan av ensamhet kommer ofta över mig och jag gör allt för att slå bort de tankarna. Jag har folk runtomkring mig som finns för mig.

Jag har alltid en känsla av att det är svårt att ”stå ut med mig” Men dessa två personer vänder mig aldrig ryggen, de lyssnar alltid när jag skriker på hjälp. Min fina underbara vän @Minigrisenhulda och min älskade sambo.

Vad vore jag utan er?

Min underbara syster som jag inte träffar så ofts tar sig alltid tid att lyssna på mig om jag väl öppnar käften om hur jag faktiskt mår.

Jag är inte ensam.. Jag känner mig bara ensam. Det är en stor skillnad.

Inte så tokigt att fylla 30

Jag hade en helt fantastisk födelsedag igår.  Dagen började med frukost tillsammans med micke och hans mamma. Vi pratade en massa strunt i vanlig ordning. På kvällen så pkte jag och Micke för att äta middag på en restaurang i Norrtälje. Så himla mysigt när det bara är vi två.

När vi kom hem så åt vi tårta tillsammans med mickes föräldrar. Jag hade beställt den dagen innan, trodde jag va ute i sen tid med beställningen. Men konditorn på prins henrys hade absolut inga problem med att fixa den på en dag. Kanske inte hade så många beställningar? Hur som helst vart jag väldigt tacksam och glad

En vit prinsesstårta med vaniljkräm grädde och färska hallon. Fick den iden från min syster som brukar ha det i tårtor när hennes son fyller år. Men jag fick inte betala tårtan själv, det såg min svärmor till😂
Jag fick väldigt fina presenter också. Presebtkort på hunkenmöller, sponsring till min tatuering och en choklad ask.

Väldigt tacksam.
Det var inte så tokigt att fylla 30 faktiskt.

Speciellt inte när jag fick spendera dagen med min livs kärlek💜


Ps: Tack för alla gratulationer igår💜

30

Bloggen har legat på is i ett par dagar, har haft fullt upp samt inte mått så bra. Men idag mår jag lite bättre.. Ska ut och äta senare tillsammans med min bättre hälft. Jag fyller 30 idag.. Rena galenskapen. De flesta säger att 30 är den bästa tiden i livet.. Undrar hur det kommer sig

Hursomhelst så är jag på bra humör idag och det ska bli mysigt att få klä upp sig lite och äntligen dra på ett face ,, Det var ett tag sen sminket var på .. Men idag är det dags💜

Loppis

Jag vaknade utav att det värkte i axel och höfterna.. Måste ha legat på något konstigt vis inatt. Den här helgen har varit riktigt lugn och stillsam. Vi spenderade hela dagen i sängen igår. Vi kollade serier och bara tog det lugnt. Det är skönt med sådana dagar, trots att jag var så jäkla rastlös.

Idag följde jag med Helen upp till loppisen vid macken. Vi fyndade inte ett dugg.. Helen köpte 2 påsar bullar. Men jag sprang på en hel del vänner och bekanta så det var trevligt. Händer nog inte så mycket mer idag, micke sover fortfarande.

Vad gör ni idag?

Music that matters#13

Varje gång jag hör den här låten får jag ett leende på läpparna.. Det är nämligen så att när två av mina barndoms vänner gifte sig så spelades denna låt när de gick ut från kyrkan. De hade ett underbart bröllop..

Ett riktigt rock bröllop.i ärlighetens namn. Malin hade en grymt snygg klänning, på sig. Efterfesten var extremt rolig. Det spelades beerpong och dansades hejvilt till härlig rock musik. Det är faktiskt det första bröllopet jag var på. Har blivit ett till sedan dess. Men ingenting toppar Malin och Håkis bröllop.

Kanske nitt eget bröllop gör det en vacker dag😂

Paniken tar över min kropp

När paniken styr över min kropp så hinner jag inte tänka, allt sker på en gång. Jag skakar,gråter, skriker och ibland är jag tvungen att bita mig själv i handen för att komma tillbaks till verkligheten, det är inte alltid jag hinner att tänka så långt heller. Jag är väl medveten om att bita mig själv i handen inte är särskilt bra. Jag kan inte tänka klart i den situationen. Skrev ”när paniken tar över min kropp”.. Visst låter det dramatiskt? Men det är så det känns och jag kan inte förklara det på något annat vis. Jag har fått så många olika tips ifrån psykiatrin vad jag ska göra under en panik eller ångest attack. Men helt ärligt så hinner jag sällan med att ta till övningarna. En av dem är att man ska tänka på stopp skylten som är i trafiken. ”Stopp, detta skadar inte mig jag lever fortfarande och detta kommer inte ta mitt liv” Men tro mig när jag säger att ibland är det omöjligt att tänka så.

Det finns tillfällen då jag har två attacker per dag och det kan ske flera dagar i rad. Det är inte världens roligaste när det händer. Speciellt när jag inte vet varför det händer. Det kommer som en jävla käftsmäll. Jag vaknar med ångest varje dag och nej det är ingen överdrift utan det är dagens sanning. Det är alltid i olika nivåer och de dagar jag kan kontrollera den är som en jackpott vinst. Jag ser ofta till att hålla mig sysselsatt när jag känner att det kommer bli en tuff dag. Oftast tar jag ut mig alldeles för mycket. Jag städar som en galning, tar en powerwalk, hjälper till inne hos svärföräldrarna. Jag överanstränger mig helt enkelt. Men jag är hellre helt slut för att jag varit aktiv på något sätt än att vara helt slut av en panik/ångest attack.

De senaste månaderna så har jag funderat över om jag har gjort något för att förtjäna detta? Jag har kommit fram till att så är inte fallet. Jag tror på att allt sker av en anledning, och att man ska lära sig något av varje händelse i livet. Jag har dock inte kommit fram till vad det är jag ska lära mig av detta?

Lever du med psykisk ohälsa? Har du ångest/panikattacker? Det är inte ditt fel att du har det som du har det. I mina ögon är vi alla vinnare oavsett problematik. Vi tar oss igenom dagar som kan vata ett rent och skärt helvette. Som en vän till mig sa häromdagen ”Det är inget jobb för en mes”. Vi är starka och vi ska vara stolta över oss själva oavsett vad. 💜

Ge FAN i mina blogginlägg!

Varför skaffar man en blogg om man inte fixar att skriva sina egna inlägg? Sno andras inlägg för att man är antingen inspirations lös eller helt enkelt en fruktansvärt dålig skribent? Det går inte ihop för mig? Jag försöker sätta mig i alla personers situationer så jag iallafall kan försöka förstå, men det här är för mig obegripligt. Jag lägger ner tid och en jävla massa energi för att få till riktigt bra och djupa inlägg. Ett utav mina viktigaste inlägg jag skrivit här på bloggen var det någon annan som valde att kopiera rakt av för ett tag sen. Vid den tidpunkten hade jag inte energin att bry mig överhuvudtaget. Tyckte det bara var jävligt sorgligt och patetiskt. Men nu är denna människa igång igen, men mina inlägg har fått vara ifred hittills, eller en grej har blivit stulen men det är ett citat från någon annan än mig själv så det kan jag egentligen inte yttra mig om.

Men helt seriöst.. Har man varken inspiration eller någon egen fantasi så finns det ingen mening med att blogga. Att ta någon annans texter är pinsamt. Sitter då denna personen bakom dator skärmen och ”hoppas på att ingen märker”? Visserligen är det väll sånt här man får räkna med om man väljer att blogga offentligt? Att det finns personer som är klåfingriga? Jsg tjänar inga pengar på min blogg och vill inte göra det heller, så jag kanske inte behöver reagera så starkt som jag gör? Jo det behöver jag.. För mina texter kommer från MITT hjärta och huvud, det är mina känslor, mina tankar, min ångest och min jävla vardag.

Kom på något eget istället för att ta det som inte är ditt. Eller ännu bättre, sluta blogga och skaffa dig ett liv istället för att levs ditt genom andras.

Ingen ide att vara arg

Jag har städat lite nu på förmiddagen och snart ska jag ställa mig och laga mat.Jag kom ju fram till för ett tag sen att det som funkar bäst för mig är att fixa käk så tidigt som möjligt och lägga det i matlådor. Det blir lätt att jag hoppar över middagen annars. Är alldeles för bekväm av mig på kvällskvisten och vill helst inte göra ett skit, då får man göra på det här sättet. Jag tycker det funkar iallafall.

Mitt mående är väldigt upp och ner.. Igår kväll så var jag ledsen och fällde ett par tårar samtidigt som jag förbannade mig själv över allt och ingenting. Idag känns det lite bättre faktiskt.. Men jag är fruktansvärt trött.  Det är dags att sluta vara arg över måendet, det blir bara värre och det går åt så mycket energi.

Vad gör ni idag?

Serie tips

Jag och Micke började kolla på en riktigt bra serie igår. ”Ray Donovan”. En riktigt bra serie måste jag säga, tror vi såg 7 avsnitt eller någonting sådant. Har ni sett den serien?

Handling:
I de rika och berömdas vidsträckta Mecka Los Angeles är Ray mannen som kallas in för få stadens kändisars, idrottsstjärnors och affärsmogulers mest komplicerade och brandfarliga situationer att försvinna. Ray har två kolleger – hans högra hand, Avi, en skräckinjagande israel, och Lena, en fåordig och hårdkokt lesbisk kvinna, som han inte heller skulle klara sig utan. Ray jobbar främst för Goldman/Drexler, som är den mäktigaste advokatfirman i staden. Den leds av Rays förtrolige och mentor, Ezra Goldman, och dennes partner, Lee Drexler. De enda problem Ray inte kan lösa är de som har att göra med hans egen, trasiga familj från South Boston. Enligt Ray kan alla deras problem spåras till en person: deras far Mickey, en gangster i den irländska maffian som aldrig skyddade sin egen familj. Men allt vänds upp och ner när Mickey, efter att ha suttit inne i 20 år, reser till Los Angeles, full av hämndlust. Han vill ha pengar, ett nytt liv och han vill ha tillbaka sin plats som familjens överhuvud.

Vi gillar den skarpt. Det finns 5 säsonger så nu har vi att göra ett tag💜