Vill inte bli ihågkommen som ett vrak.

Nej det är inte torsdag jag vet, det är söndagsmorgon. Sitter och lyssnar på låten nedan och sjunger med för full hals. Jag älskar låten, och vartenda ord i texten.. Ja vad ska jag säga. Så är det, så känns det. Jag vill inte säga om 60 år ” Det där kunde ha varit jag”
Jag vill uppfylla alla mina drömmar, jag vill känna smärta samtidigt som jag känner kärlek.

Jag vill inte bli ihågkommen som ett vrak när jag ligger på dödsbädden .. Mitt liv har varit jävligt fartfyllt innan den psykiska ohälsan slog till. Mycket häftiga äventyr.. Nu känner jag att den biten måste få ta mer plats i mitt liv.. Äventyrliga och spontana Michaela behöver komma fram lite mer.
Allt tar sin tid💜

Kommentera