Vill visa mig starkare än vad jag egentligen är

Har ni någonsin gråtit så mycket att ni kräks? Har ni någonsin skakat så mycket så det känns som att kroppen ska gå mitt i tu? Har ni vaknat av att ni skriker i sömnen? Har ni vaknat i dyblöta sängkläder för att ni svettats så mycket pga mardrömmar? Om ni har det så vill jag att ni ska veta att ni inte är ensamma. Jag har det så nästintill varje dag, och det har gått så långt att jag rycker på axlarna åt det för det är vardagsmat. Självklart vet jag att det är fruktansvärt osunt, psykiatrin vet om situationen och de gör vad de kan för att hjälpa mig. Men det finns inte så mycket att göra. De har föreslagit att jag ska läggas in ett antal gånger och jag har tvär vägrat. Så länge jag inte är en fara för min omgivning eller självmordsbenägen så kan de inte tvinga mig heller. Min sköterska tror dock som jag, att jag mår bättre hemma än vad jag skulle göra om jag var inlagd Jag låter trotsig jag vet, jag låter säkerligen otacksam också. Men jag vill på något sätt klara av de här själv och härda ut. För någon gång ger det ju med sig? Eller?
Jag ver innerst inne att den här situationen är ohållbar.. Jag äter knappt, sover gör jag men har ofta mardrömmar,gråter flera gånger om dagen. Oftast när jag är ensam.. Sällan när Micke är hemma.

Det är som att jag vill visa mig stark inför honom, visa att jag är en super kvinna. Men han ser igenom mig när jag mår som sämst. Jag kan inte sätta på mig en mask inför honom och låtsas att allt är bra. Förstår inte ens varför jag försöker? Kan bero på att jag är trött på att alltid må kasst och jag vill att han ska se mig glad?

Nu är det ju så att jag faktiskt inte alltid mår såhär, jag har ljusa och fina dagar också. Men när allt känns sämst åker masken på, trots att jag vet att det inte funkar.

En kommentar till “Vill visa mig starkare än vad jag egentligen är”

Kommentera