Ett kärt återseende

Jag var hos min läkare idag för att diskutera beslutet försäkringskassan fattat ang min sjukersättning. Min läkare var minst lika upprörd som jag , vilket kändes skönt på något vis. Att beslutsfattaren gått emot Fk.s egna läkare är väldigt konstigt och minst sagt annorlunda fick jag veta. Men nu ska det skrivas nytt läkarintyg samt ett nytt läkarutlåtande och en sjuhelvettes överklagan. Det blir nog bra i slutändan , måste tänka positivt även om jag innerst inne e ganska säkert på att det här kommer gå åt fanders.

Efter mötet så begav jag mig till Täby centrum för att träffa Maria och Christian. Det car väldigt välbehövligt då jag saknat dem båda väldigt mycket. Vi började med en fika och utbyte av julklappar. Maria blev så otroligt glad och rörd av hennes klappar så det vart lite tårar. Kändes bra i hjärtat att få se hur mycket det uppskattades. Hon fick presentkort på Disney store då hon älskar Ior och jag visste inte vilken hon ville ha, samt ett på Akademibokhandeln. Jag fick en fridget spinner och ett presentkort jag med💙

Efter fikat så gick vi direkt till Disney Store, tror det tog två sekunder innan hon hitta det hon sökte efter. Jag blev så jäkla för hennes skull. 💙

Efter vi traskat runt lite till så käkade vi lunch på The public, vi satt ganska länge innan vi bestämde oss för att det var dags att lämna Täby. Jag måste säga att jag har verkligen två änglar till vänner. Först och främst så åkte de hela vägen från Södertälje till Täby centrum så jag skulle slippa åka långt , sen körde de hem mig hela vägen till löt. Så jäkla tacksam och glad för det.

Jag hoppas att ni har haft en lika bra dag som jag.

Tack för idag @Minigrisenhulda och Christian💓

Lika sur som ett barn som inte får som de vill

Nu har jag varit förkyld i snart 4 veckor och inte fan blir det bättre för vardag som går, snarare värre faktiskt. Jag är ju en extremt rastlös själ också, så att ligga i sängen dag ut och dag in för att jag ska bli bättre funkar inte. Micke sa häromdagen att jag inte ska ut och fara utan vila. Jag vart som ett jävla barn som inte får som de vill. Jag skrek ”Jag är så jävla less på den här säng jäveln , jag måste ut och göra något” Jag lät verkligen som ett upprört barn. Självklart skrattade han åt mig, tror faktiskt jag hade gjort detsamma om de va han som va sjuk o tjurig😂 Det är fan inte kul när det rinner ur ögonen, värker i öronen och näsa, samt feber till och från. Att försöka få hjälp av vårdcentralen gick inte, för de e ju bara en förkylning. Jävla idoti. Ja jag är bitter , jävligt bitter.

Hur mår ni?

Jag vet inte hur jag ska göra

Jag har kommit till en punkt där jag inte riktigt vet hur jag ska göra med bloggen. Den senaste tiden har jag varit jäkligt deppig och nere för det har varit så mycket tjafs med FK, sen har det hänt en hel del saker jag inte kan dela med mig av pga olika anledningar. Jag vet att jag inte vill stänga ner bloggen, men jag vet inte hur mycket inlägg det kommer att bli framöver. Jag vill gärna säga att det ska skrivas varje dag men det är ett löfte jag inte kan hålla. Jag har så många ideer och coola grejer för bloggen men jag har inte orken just nu. Men ge mig lite tid så ska jag nog vara back on track igen.

Mina höjdpunkten 2017

Det här året har verkligen varit omtumlande, men även helt jävla fantastiskt. Jag försöker tänka på allt bra som har hänt istället för att gräva ner mig i det negativa. Jag tänkte berätta lite om dst positiva som har hänt genom att lista dem.

1. För 6 månader sedan så lärde jag känna en helt underbar människa. Det känns som att vi varit vänner sedan barnsben i ärlighetens namn. Ni som följt mig ett tag vet precis vem jag pratar om. Min fantastiska vän Maria. Varför lärde vi inte känna varandra tidigare undrar jag? Du gör mitt liv så jävla mycket roligare och jag har fan ingen aning om vem eller vart jag skulle vara utan dig min stjärna. Jag älskar dig @Minigrisenhulda 💜

2. Jag och Micke har hittat på en hel del roliga saker i år. Det har blivit en liten roadtrip till Västerås för att käka på KFC. Många bio besök och en del hotel vistelser

3. Vi har sett The cruel intentions live och bodde på lyx hotell.

4. Jag fick se mina underbara grabbar i santa cruz live 2 gånger i år. Båda gångerna tillsammans med Maria. 2a gången var även Micke med. Vi hade så roligt.

5. Vi spelade minigolf i Täby centrum tillsammans med våra vänner Anna och Nicke.

6. Jag såg min syster spela en viktig fotbolls match som tog dem upp till division 1, vilket är helt jävla fantastiskt.  Spenderade lite tid med min fina systerson Max också💜

7. Jag hade en mysig dag tillsammans med min lillasyster Natticha i Mall of Scandinavia.

8. Jag har utvecklat min mediala sida väldigt mycket. En god vän har hjälpt mig extra mycket med att få kontakt med änglarna. Min vän har lärt mig mycket olika häftiga tekniker .

9. Vi var på fest hos våra fina vänner i sommras och sov i deras husvagn. Samma vänner höll även en fest under början av året som innehöll live musik i deras replokal och en jäkla massa andra fesrligheter.

10. Jag har druckit mjölk met än 1 gång i år😂 Ni som känner mig ver att jag avskyr mjölk, men jag var lite vågad och har druckit 3 glas iår😂

Vad är era bästa upplevelser 2017?

Nostalgitripp#4

Nu var det väll någon vecka eller två sedan jag körde en nostalgitripp? Jag tycker att det är dags igen☺
Ingen kronologisk ordning på bilderna och det blir inte så många denna gång😂

Den här bilden knäppte Malin på oss två när jag var mindre glad😂. Malin var en väldigt spontan tjej och jag tror hon hade bestämt sig för att vi skulle åka någonstans sent på kvällen och jag var så trött. Tror vi åkte till täby för att träffa em barndomsvän till henne. Men oavsett hur trött jag var så hade jag det alltid roligt med den här tjejen. Tänker på henne varje dag och saknar henne så det gör ont. Men hon har det bra nu i paradiset💜

Här är jag inte gammal😂 18 år kanske? Jag min dåvarande vän iza och ett gäng andra tjejer åkte in till stan för att mysa i Tantolunden. Det var en varm och solig dag, vi var tvungna att använda solskyddsfaktor minns jag. Ena tjejen hsde precis smort in sig när vi sitter och gassar i solen. Så kollar hon på sin arm och tänker att hon missat smörja lite. Men i själva verket hade hon fått fågel skit på sig😂
Har ingen kontakt med någon av dem idag. Men i gymnasiet var vi oskiljaktiga tills jag hoppade av.

Den här bilden kommer med många fina minnen. Jag och en massa vänner till familjen var ute och pkte fyrhjuling en riktigt kall vinterdag. Vi gjorde det varje vinter men även på sommaren. den här dagen så åkte vi över till en liten ö och grillade. Ja isen var så pass tjock så det var absolut ingen fara. Vi grillade och en del drack alkohol. Min storebror och min brorson var med denna gång också. En dag fylld med glädje och skratt💜

Den gär frisyren alltså? Jag var så jävla missnöjd även om det inte syns på bild. En dåvarande vän till mig som alltid brukade fixa mitt hår ville testa att göra en sidecut på mig. Självklart lät jag henne göra det då hon alltid var så duktig med hår. Men mitt i allt så säger hon ”oj jag tror jag tog lite för mycket” När jag kollade mig i spegeln så visade jag inte att jag var missnöjd, jag vågade inte😂 Sen var jag hem till en killkompis och jag vägrade ta av mig luvan för jag ville inte att hab skulle skratta ut mig. Till slut var jag tvungen att visa för han tjatade så jävligt. Självklart skrattade han så in i helvette och jag fällde en tår. Min väns pappa gjorde mig riktigt glad genom att säga ”Men de e ju dig vi gillar , inte sitt hår”. Slutet gott allting gott😂

Vafan gör jag vaken nu?

Det var väldigt längesen jag var vaken såhär tidigt. Jag vaknade 5.20 utav att Micke tänr lampan och stod och fixa frukost. Jag brukar sällan vakna när han kliver upp, men gör jag det så lyckas jag alltid somna om. Vilket jag uppenbarligen inte kunde göra nu.

Imorgon så ska jag till psykiatrin för ett stödsamtal vilket är välbehövligt. Har inte varit där på någon månad eller så. Har varit tvungen att avboka de senaste tiderna. Ska bli skönt att prata av sig .

Dagens planer? Jag har faktiskt ingen aning mer än att jag ska försöka finna orken till att städa vårt lilla krypin.

Vad gör ni idag?

Det är mitt liv det handlar om

Livet är bra lustigt ibland, fast jag vet inte riktigt om detta jag tänker berätta för er är särskilt lustigt.
Igår efter jag postade inlägget om att jag väntar på besked från försäkringskassan så ringde dem mig, det var tyvärr inga trevliga nyheter. De har valt att neka mig sjukersättning precis som jag trodde de skulle göra. Fick veta att jag kommer få hem ett brev med all information och där finns även en blankett så jag kan överklaga. Vilket jag definitivt kommer att göra. Detta handlar inte om att jag vill ha sjukersättning för jag är lat och inte orkar jobba. Jag lever med borderline, dystymi, panikångest, tvångstankar, generellt ångest syndrom och en snudd av ätstörningar. Detta försvårar min livskvalitet väldigt mycket . Jag har gått in på en arbetsträning med god inställning och varit taggad och exalterad. Det har fungerat i några veckor innan jag bryter samman och sitter och skakar på golvet och är fylld av tårar. Jag har testat detta i två omgångar och det har slutat på samma vis båda gångerna. Jag har varit så arg på mig själv för att jag inte fungerar i arbetslivet. Psykiatrin har varit på min sida under hela tiden. Mötet vi hade tillsammans med FK var positivt och de verkade vara på vår sida. Nu när de visat sig att jag är tvungen att överklaga så blir jag fruktansvärt bitter på allt. Att fylla i ett papper är inte svårt, det jag tycker är både svårt och onödigt är denna väntan. Vad gör det för skillnad egentligen om en annan person kommer kika på mitt ärende?

Det låter så fel med ärende för det är mitt liv det handlar om och jag är inget ärende. Jag är en människa som gör allt jag kan för att få min vardag att fungera, för att jag ska fungera. En dag utan ångest eller panikattack är rena lyckan, vilket jag inte känt på väldigt länge.

Snart är det nytt år och varje gång vi närmar oss nyår så har jag, mina vänner och familj sagt ”Det är ditt år nu , allt kommer ordna sig” Vart är ordningen och lösningen? Jag vill så gärna tro att det kommande året kommer föra med sig positiva besked och att jag kommer bli bättre. Kanske till och med fungera i samhället? Kanske lär mig hantera mig själv och så småningom kunna arbeta?. Men när man hoppats och gjort det man kan för sig själv år efter år efter år och ingenting förändras.. Då tyr hopp och tro iväg.

Oavsett hur jag känner och mår så ska den där jävla överklagan in. Även om jag vill ge upp så tänker jag inte göra det förens det finns något att ge upp.

Jag vägrar ge upp!

Det har varit ganska tysy här inne, det är som ett litet eko känner jag. Har fortfarande inte blivit frisk, jag går runt och snörvlar och hostar. Det är som att det är ett jäkla VM i hosta😂

Jag håller på att tampas med tanken över att det är julafton snart. Jag är som jag nämnt tidigare inte allt förtjust i julen och brukar göra allt jag kan för att undvika att fira. Även som tonåring hade jag problem med julen, ville helst av allt bara sova bort dagen. I år så känner jag lite samma sak, men det lutar åt att jag ska åka och fira med min mamma och Micke blir hemma med sina föräldrar. Första julen vi är isär sedan vi blev tillsammans, känns väldigt konstigt. När vi vanligtvis firar med hans föräldrar så är enda ”regeln” att vi äter ihop sen är det skit samma om man sover😂 Är nog lite samma hos min mamma faktiskt. Hur det än blir så blir det säkert bra.

Sen sitter jag fortfarande och väntar på besked från försäkringskassan. Fick ju lov att ringa till dem för ett par veckor sedan och lämna synpunkter på deras eventuella avslag. Men jag räknar med att jag kommer få överklaga och kriga lite till för att det ska gå igenom. Kan tycka att om en person inom fk samt psykiatrin rekommenderar att det ska beviljas så bör ju beslutsfattarna förstå vinken. Men icke då.. Det är då tur att jag är van att kämpa med näbbar och klor till vardags.

Jag tänker inte ge upp ännu.

Att tjuv bada på breviksbadet.

När jag var yngre så älskade jag att tänja på gränserna, göra saker jag kanske inte borde ha gjort. Just då kändes det jäkligt kul och bra, nu i efterhand känns den händelsen jag har i åtanke bara jäkligt rolig. Jag var runt 20 år och var hemma hos min kompis som bodde på Lidingö. Vi hade riktigt jäkla tråkigt dem här kvällen så vi bestämde oss för att smita in på breviksbadet som hade stängt sedan flera timmar tillbaks.

Vi visste att de hade säkerhets vakter där vissa tider på dygnet. Jag tror vi hann tjuv bada i en halvtimme innan vi märkte att vakterna var på plats.

Då var det bara att springa och gömma sig bakom en sten och försöka vara tysta, men vi satt mest och fnittrade. Vi sprang hem till min vän och skrattade hela kvällen efter det.
Skönt med ett kvällsdopp men inte speciellt smart😂

Allt var så mycket simplare när man var yngre och jag var definitivt modigare då än vad jag är nu.

Extra kul att jag har kvar bilder från denna tokiga kväll💓

Gjorde ni galna saker i era yngre dagar? Berätta gärna

Hur viktigt är det med smink?

När jag väl beger mig ut på krogen så gillar jag att klä upp mig. Jag menar vilken tjej gör inte det? Jag brukar sminka mig också för att känna mig extra fin. Men nu när vi var ut sist så hoppade jag över smknket. Varför vet jag inte men jag kände för att vara fröken naturell. Jag minns när jag var yngre, jag vägrade sminka mig och klä upp mig. Hade ofta min syster och mamma på mig som sa att det vore kul om jag klädde mig lite fint ibland. De gillade inte riktigt mina trasiga jeans nit bälte och mitt rufsiga hår. Hade alltid converse skor också. Sen när jag väl tog på mig smink så va det lika svart som natten😂 Nu svävade jag iväg lite känner jag, meningen med det här inlägget är ju faktiskt att jag tänkte visa er vad jag hade på mig när vi var på The Finnish Invasion.

Jag älskar motivet på denna klänning/topp. Ni som följer mig sen länge vet min kärlek till vargar. Denna är köpt på en liten butik i gamla stan. Sitter som ett smäck.

Är det viktigt för er med smink när ni går ut på krogen? Eller är ni som jag som kan skita i det?