Jag är stolt över mig själv!

Det här inlägget skulle skrivits redan igår men det hanns inte med , men det är ju inte hela världen eller hur?

I tisdags så vart jag riktigt stolt över mig själv. Jag övervann en rädsla, en rädsla som har funnits hos mig i flera år. För er kanske det låter lamt och eventuellt lite konstigt men det gör mig inget. Jag har inte varit i Lindholmen sedan Malin somnade in, jag har velat kliva av roslagsbanan och gå runt och suga in alla minnen men inte klarat av det. Jag har varit otroligt rädd för att bryta ihop och må dåligt. Den rädslan övervann jag i tisdags.

Jag har pratat väldigt länge med en fantastisk människa som nyss flyttat dit och vi har pratat om att ses då vi faktiskt bor så pass nära varandra nu. I tisdags åkte jag hem till den här fantastiska människan. Jag pratar om Anna, vilken härlig själ hon är. Hon tog emot mig med öppna armar, fullt mesveten om att jag eventuellt skulle vara känsloladdad. Men vet ni? Allt kändes lugnt och fint. Harmoniskt till och med. Vi kollade matchen mellan sverige – sweitz och skrek halsen av oss. Vi vart så jäkla glada när sverige gick vidare, vi var nog alla riktigt nervösa men det gick ju bra för grabbarna och nu gäller det att de spöar skiten ur England på lördag. Apropå det så ska jag även se den matchen hemma hos Anna . Vi hade så kul ihop och jag är säker på att detta är början på en fantastisk vänskap.

Jag tycker att ni tar och kikar in annas blogg. biabia.se Hon är inte bara jävligt trevlig, hon skriver för jävla bra också.😘