Sårbarhet

Jag har alltid haft en tendens att känna mig svag när tårarna rinner från mina kinder. Tårarna kommer oftare än vad jag önskar men jag har lärt mig acceptera att jag faktiskt är en människa med mycket känslor inom mig. Det har hänt att jag blivit arg på mig själv när jag varit ledsen och visat min sårbara sida, jag har ofta svårt att få fram orden.

Det blir extra jobbigt när jag har svårt att göra mig förstådd, för tro mig.. Jag har lättare att uttrycka mig i text än muntligt. Har varit på det viset så länge jag kan minnas. Jag övar ständigt på att uttrycka mig rätt muntligt när det kommer till sårbarhet, känslor och ångest. Ibland har det hänt att jag har fått skriva ett mail till min psykolog för att jag har så svårt att uttrycka mig och förklara muntligt.

Måste bli bättre på det, eller måste? Jag vill bli bättre på det för min egen skull. Det skulle garanterat bli mindre tårar då. Jag vet innerst inne att det är en styrka att gråta, trots att det får mig att känna mig svag.
Mina tårar är ord från hjärtat som munnen inte klarar av att säga.

Enda sedan födseln har tårar varit ett tecken på att vi är vid liv. Det säger ganska mycket egentligen.
Sårbarhet är att vara öppen för livet, vilket jag är och därför låter jag mig själv vara sårbar.

14 reaktioner till “Sårbarhet”

  1. Känner så mycket igen mig.
    Har en tendens att gråta för det mesta. När jag blir rörd, glad eller ledsen.
    Och till råga på allt så skäms jag för att jag gråter när jag egentligen inte kan rå för det.

  2. Många gånger vill man säga så mycket mycket mer än man gör och man gruvar sig sedan efteråt och klandrar sig för man inte sa si och så eller varför man sa si och så. Men ja man kan inte alltid vara så som sig bör och man får försöka bäst det går

  3. Jag gråter för exakt minsta lilla, när mina barn säger fina ord till mig eller ger mig fina saker. Är det en känslosam film så gråter jag! Gråter någon bredvid mig så gråter jag. Nämnde jag att jag är blödig?

  4. Oj, vad jag känner igen mig i det du skriver. Det skulle kunna ha varit mina egna ord det där. Så häftigt, men ändå lite läskigt, när det känns som att någon annan sätter ord på det man själv tänker men aldrig uttalar 💕

  5. Åh du, det känns precis som detta är tagit ut min kropp och min själ. Har alltid lätt till gråt, och men har svårt att förmulera mig och berätta hur jag känner, jag är en högkänslig person och har väldigt lätt till gråt, vilket är väldigt jobbigt och något som jag jobbar på varje dag. Men samtidigt det här är jag, det är såhär jag är och det kanske inte är tänkt att jag ska ändra på mig själv ❤️

  6. Alltså älskade du! Det känns som att jag har skrivit detta, som jag känner igen mig i denna text. Det är hemskt att inte kunna uttrycka sig lika bra som när man skriver. Man känner så mycket, nästan så pass mycket att man inte ens kan prata om det. Det är nog inte till någon hjälp men jag vet hur det känns. Jag finns här och jag förstår dig fina du. 🙂 <3

  7. Känner så igen mig i detta. Lätt att gråta när som helst men vill kunna hålla inne de mer än vad gör jag nu

  8. förstår precis den där känslan att inte vilja känna sig sårbar, känner lika jobbar så hårt för att lära mig vissa mig mer sårbar igen, och har gjort i några år nu. men går ju sagt men säkert framåt ❤️

  9. Jag känner så igen mig i din text jag har alltid haft svårt för att gråta just för att jag känner mig svag och jag gråter sällan och gör jag de är jag själv. Tycker det är så jobbigt att gråta inför folk 🙂

  10. Jag gråter jämt känns de som helst nu när jag fått barn. Bara hon ligger och kollar åt mig blir jag tårögd och väldigt lätt till gråt. Men har alltid varit väldigt empatisk, bara jag sett någon annan ledsen så här jag blivit ledsen för den personen. Men jag ser de som en positiv sak att vara en person som har mycket känslor 🙂

Kommentera