Är vi bara statister?

Har ni någonsin haft känslan av att ni bara är en statist I ert eget liv, eller att ni bara står vid sidan av och ser saker hända. Det behöver inte vara något dåligt som sker.. Du kanske ser ett kärlekspar som går hand i hand, en tonåring som är ute och går med sin hund eller kanske en fågel som sitter på en gren och kvittrar och startar någons morgon med sin vackra sång. Är du bra på att observera din omgivning eller stressar du dig igenom livet? Stressar för att hinna med dagens bestyr? Sätter du dig någonsin ner på en bänk och suger in omgivningen, försöker du finna harmoni?

Jag fick en känsla av att jag endast är en statist I det här livet, jag är här på lånad tid. Vad vill jag göra med den? Nu bär jag på ett barn och söker en liten uns av harmoni varje dag. Harmoni är mitt elexir och det får mig att må bra. Stress? Det är inte tillåtet hos mig och jag lär mig ständigt hur jag inte ska släppa in den, tanken på min son får mig lugn. Nu pratar jag om min inre stress som jagat mig i flera år. Hur jag än vänder och vrider på det så kommer harmonin alltid vinna och jag tänker inte stressa mig igenom livet, då ingen av oss vet vad vi missar om vi stressar. Livet erbjuder små fina ting som vi inte ska vifta bort. Tänk på det❤️

12 reaktioner till “Är vi bara statister?”

  1. Du är så klok. Vi borde spela huvudrollen i våra egna liv och ta tag i saker och få saker att hända. Vi har bara en kort tid och borde ta hand om den ❤️

  2. Så viktigt att kunna reflektera över det som händer runt omkring oss. Älskar att sätta mig ensam på en uteservering och bara titta på folk.

  3. Du talar om det existentiella och visst har jag många gånger funderat i det. Minns så väl när jag var 2-3 år och satt och lekte med mina dockor i dockskåpet. Jag minns att en ilande känsla gick igenom min kropp och att jag tänkte ”tänk om någon leker med mig”. Just den där känslan går nästan alla människor igenom som barn. Det har med medvetandet om hur små vi är i förhållandet till världen, läskig tanke verkligen.

  4. Så känner jag hela tiden. Det är helt sjukt vad man stressa igenom livet. Man borde njuta varje dag , planera men ändå njuta varje dag som den vore den sista.

Kommentera