Detta visste ni kanske inte om mig.

Jag  måste sova med öronproppar trots att det inte alltid hjälper. Att höra någon andas när jag ska sova gör mig irriterad😂 Brukar väcka Micke om nätterna ibland och säga “Vänd dig om annars hämtar jag stekpannan och knockar dig” .

Jag är skit rädd för spindlar och här ute på landet så finns det en hel del. Minns en gång bär jag var på toaletten och såg en spindel krypa på väggen. Jag skrek i ren o skär panik samtidigt som tårarna rann. Micke fick komma in o ta bort den😂

Att sitta i ett väntrum när jag ska till läkare eller psykolog ger mig rysningar, sitter hellre utanför och går in 1 min innan jag ska vara där.

Jag har 6 tatueringar varav de två senaste har gjort så jag slutat självskada. Att känna nålen i huden gjorde tydligen susen.

Känner jag doften av kokt ägg, kräftor eller fisk så kan det hända att jag behöver kräkas, bokstavligen.

Jag är medial och det betyder att jag ser och känner av det andliga. Det är både en välsignelse och en förbannelse🙏

Att uppskatta det som en gång varit svårt!

Någonting jag har börjat uppskatta väldigt mycket den senaste tiden är film kvällar. För några år sedan fanns det inte på kartan att jag kunde se en hel film. Det fanns ingen koncentration eller intresse. Men sedan vi flyttade ut hit så uppskattar jag dem mer. Häromdagen så satt vi faktiskt inne hos mina svärföräldrar och kollade på film. Ja det var jag micke och katten som kollade, inne hos oss ligger vi u sängen o kollar på film. Men att mysa ner sig i soffan var verkligen mysigt, givetvis minns jag inte vad filmen hette. Men just i den stunden var jag väldigt tillfreds och harmonisk. För er kanske det är normalt att se en film med er partner i ren harmoni? Då är jag glad för eran skull❤ Jag har ständigt en inre stress och fortfarande lite svårt med koncentrationen, men inte under denna film kväll.


Vad gör ni för att lindra er inre stress? Har ni tips så är det välkommet.

När mardrömmar tar över

De senaste nätterna har varit väldigt jobbiga. Jag har drömt mardrömmar om ett trauma jag var med om för ett par år sedan, jag har även haft andra mardrömmar och jag har vaknat i ren och skär panik. Lakanen har varit dyngsura pga all svett. Det var flera år sedan jag hade det såhär. Jag tror det kan bero på att jag faktiskt öppnade mig och berättade för min kusin som tankarna kommit tillbaks. Det sägs ju att man bearbetar saker och ting i sömnen. Jag tror nog att det är de som händer just nu. Trots att det som hände var för säkert tio pr sedan, jag har bearbetat det i trauma terapi och jag kan skilja på att det hände då och inte nu. Men det är lätt att få sådana här ptsd drömmar om man pratat om det. Men jag är glad att jag öppnade mig för min kusin, jag har ALDRIG fått ett sånt pepptalk som jag fick av henne.

Det gjorde så jag kände mig pepp på livet och jag känner att jag kan börja göra något av det. Brukar känna så när det är årsskifte , men det är lite annorlunda nu. Nu snackar vi inte storartade saker som att börja jobba heltid, inte ens halv eller deltid. För så pass bra är jag inte ännu och min läkare håller med mig. Nu pratar vi saker som kan få mig en bit på vägen och kanske orka med vardagen på ett annat vis. Att sitta hemma som jag gör är inte särskilt bra, jag mår inte bättre av det snarare sämre. Jag ska ge mig ut mer, göra saker om dagarna, kanske börja simma? Bli mer bestämd och slå tillbaks mot livet.

Jag vet att det kommer bli bra, att jag kommer bli bra. Hur lång eller kort tid det tar, ja det får vi se. Jag har satt upp garden och tänker inte sänka den

Är verkligen släkten värst?😉

Man brukar ju säga att släkten är värst, eller? Nej just det , det är en film som heter så. I lördags så var jag på inflyttningsfest hos min kusin och hela släkten var inbjudna. Jag blev hämtad av min mamma tillsammans med min syster och hennes sambo. Vi åkte ut till Tyresö där min kusin köpt hus, måste säga på en gång att huset var underbart. Min moster, morbröder och kusiner var där. Det åts en supergod middag, livliga diskussioner om allt från dejting till kejsarsnitt. Ja vad va det nu? Släkten är värst😉 Vi skrattade så tårarna rann under vissa perioder. Syrran och vår kusin spelade pingis och givetvis så var det på blodigt allvar😉 Det var så längesedan jag var med på någon släktträff då jag är ganska tillbakadragen, men nu kommer jag inte hålla mig undan längre. Fy fan vad roligt vi hade, våran släkt är inte värst utan den är bäst.

Det är viktigt att kliva utanför sin Comfort zone ibland. Jag tycker det är skönare att vara hemma och slappa än att vara social, och det har gjort så jag sällan är med på sammankomster och liknande. Insåg i lördags hur mycket jag faktiskt missar. Jag vill inte missa en sekund till av skratt och glädje bara för jag är bekväm. Har ni svårt att kliva utanför er Comfort zone? Har ni det så råder jag er att försöka ta er ur den med små steg i taget. Det finns så mycket man missar och jag vill att ni ska få uppleva samma glädje jag gjorde i lördags.

I ärlighetens namn # 15 – Vilka möjligheter söker jag efter? Hur kan jag skapa dessa möjligheter?

Detta är Maricas svar på frågan Vilka möjligheter söker jag efter? Hur kan jag skapa dessa möjligheter?

Jag söker väl egentligen inte efter några direkta möjligheter för det känns som att jag redan har dem eller är mitt upp i dem. Som att skapa mig en trygghet ekonomiskt och få en bra grund att stå på genom att utbilda mig till hälsopedagog. Genom att jag gör vad jag kan, försöker så gott jag kan och kämpar så tror jag att möjligheterna är stora att jag kommer ta examen med rätt poäng och godkända betyg. Lärarna och mina kurskamrater ger mig möjligheterna till att lyckas, nu gäller det bara för mig att ta till vara på dessa helt enkelt.

Sen vill jag ha möjligheten till att skaffa barn och skapa mig en familj tillsammans med Kjell. Tydligen har jag lite svårare att bli gravid på grund av min väldigt oregelbundna menstruation som beror på att jag är överviktig, så samtidigt som möjligheterna till att bli med barn finns genom att vi ligger med varandra när vi känner oss sugna så försöker jag samtidigt maxa möjligheten till ett plus genom att försöka gå ner i vikt. Vi får helt enkel se hur allt går.

Glöm inte att kika in hos Marica för att se mitt svar på frågan❤

I ärlighetens namn #14-Vad är jag upptagen med idag? Kommer det ha någon betydelse om 1 år? Om 3 år? Om 5år?

Idag svarar Marica och jag på frågan Vad är jag upptagen med idag? Kommer det ha någon betydelse om 1 år? Om 3 år? Om 5år?

Vill ni läsa mitt svar så finner ni det som vanligt inne hos Marica

Jag utgår från det jag sysselsätter mig med om dagarna vilket är studier.
Så klart kommer det ha betydelse om både 1, 3 och 5 år. Rätt enkelt svart på den frågan egentligen.
Även om jag inte skulle jobba inom området så ger högskolestudier ändå rätt mycket. Det är lättare att komma in på annan utbildning om jag vill plugga nånting annat efter detta, jag har alltid en bra utbildning att luta mig emot men framför allt tror jag att jag själv växer som människa genom denna utbildning.
Jag lär mig mer om livet, om att ta hänsyn, om att studera och jag lär mig mycket om ämnet hälsa.
Jag får utmana mig själv på många plan och det kommer jag verkligen ha nytta av längre fram i livet.
Det är den stora anledningen till att jag har valt att läsa till hälsopedagog.

52 listor för ett lyckligare liv #2

Nu har jag fyllt i lite listor i mina böcker jag skrivit om tidigare. Jag vet egentligen inte om de här listorna gör mig lyckligare, de får vi helt enkelt se om ett år😉 Men det är mysigt att fylla i iallafall, tänkte visa för er hur denna veckas lista ser ut. Den är väldigt kort för jag kunde inte komma på så mycket. Detta är då från boken “52 listor för ett lyckligare liv”

Vad är du riktigt bra på:

❤Jag är en bra lyssnare

❤Jag är en jäkel på att skriva

❤Jag är suverän på att laga mat och baka

❤Jag är en bra vän åt dem som förtjänar det.

Det som jag har ringat in är de saker jag haft en naturlig fallenhet för ,de jag strukit under är saker som jag fått kämpa för att behärska.

Jag lärde mig inte att laga mst förens jag va runt 25. Visst jag kunde koka makaroner och steka köttbullar och lätta rätter. Men det tog tid för nig att lära mig göra de rätter jag gärna lagar till idag. Såsom köttgryta, stek, kyckling… Ja det som inte är halvfabrikat helt enkelt. Att baka fick jag intresse för ganska sent det med, misslyckades med det mesta innan jag fick till det.

Det här med att vara en bra vän åt dem som förtjänar det? Vad jag menar är att jag är väldigt godtrogen och litar på folk hej villt och i slutändan har de bränt mig på olika sätt. Jag har fått kämpa med att inte släppa in personer så snabbt på livet. Jag har även varit en ganska dålig vän åt dem som inte förtjänat det.Men det får jag leva med, och försöka göra om och göra rätt☺ Så jag menar helt enkelt att den hela den här biten har jag fått kämpa med, och jag gör det fortfarande.

Bara för jag har tagit kort på listan och lagt undan boken så kom jag på en sak till jag är riktigt bra på..Att fota/redigera naturbilder😉

Har du någonting som du känner att du är riktigt bra på?

Varför ska det vara så svårt?

Mötet på psykiatrin igår gick lite halvdant. Jag satt där och kände mig stressad , skulle hinna med ett tåg och kubde inte fokusera på annat de första 20 minuterna. Minns inte riktigt allt vi pratade om men samtalet om min ätstörning gick vi inte in så djupt på. Det blir vid nästa tillfälle då vi hade fokus på sjukintyg och lite annat. Jag satt mest och svarade på deras frågor men jag hade stora problem med att formulera mig.

Men jag berättade att det är på psykiatrin jag verkligen vågar berätta hur jag mår, att jag inte riktigt vågar säga som det verkligen är till min omgivning. Visst de vet att jag inte mår bra i psyket men de vet inte hur pass stark ångesten kan vara, vad jag har för tankar kring det osv. Tårarna rann längs mina kinder vid det här laget och det kändes så skönt.

Min läkare och sköterska är nog de enda som inte daltar med mig när jag väl öppnar mig. De ser igenom masken jag tar på så att säga.
Ja det gör Micke också såklart och det vore ju konstigt annars. Vi har levt ihop i så

Jag har alltid varit bättre på att skriva om mitt mående och andra saker än att prata om dem. Varför ska det vara så svårt?

Köttfärssoppa❤

Jag gjorde en helt magisk köttfärssoppa till middag idag. Både Micke och jag är lite krassliga och har lite svårt med maten så då passade denna bra idag. Den är väldigt lätt att göra och det tar inte allt för lång tid. Tror denna kommer vara en favorit i vinter. Tänkte dela med mig av receptet så även ni kan få testa soppan. ☺

Köttförssoppa, 4 portioner
1 gul lök
500 g köttfärs
2 msk tomatpuré
1 l vatten
2 msk köttfond, eller w köttbuljongtärningar
4 potatisar

3 morötter
1 tsk salt
1 tsk paprikapulver
2 krm malen svartpeppar
0,5 dl chilisås
+ smör till stekning

Gör så här:
1. Hacka löken och fräs tillsammans med köttfärsen i lite smör.
2. Tillsätt tomatpurén och fräs med några sekunder. Häll på vatten och fond.
3. Skala potatis och morötter, skiva och lägg i grytan. Tillsätt salt, paprikapulver, svartpeppar och chilisås.
4. Låt koka i 15-20 minuter tills potatisen och morötterna är mjuk.
4. Servera gärna med bröd.

Smaklig spis❤

Kärleksbrev❤

Ibland undrar jag verkligen vad jag har gjort för att förtjäna en sådan underbar man som dig? Jag ser tillbaks på mitt liv och tänker på all skit jag sagt och gjort, även det beteende jag haft under vårat förhållande. Det har varit så mycket upp och ner under de senaste åren, men på något sätt så står du och jag ändå jävligt stadigt. Det kallar jag äkta kärlek och ren jävla styrka. Att få uppleva de känslorna jag har för dig är helt otroligt. Varje gång jag frågar hur du orkar med mig och mitt mående så kommer svaret “Jag älskar dig svårare än så är det” När jag hör dem orden så vet jag med säkerhet att det enda som är stadigt i mitt liv är vårat förhållande. Men livet i sig är rackigt och så får det vara.

Vi tar dag för dag tillsammans, så länge det är du och jag så känns det som är kämpigt lite lättare.

Jag älskar dig till sista talet Michael, ett liv utan dig vore inget liv för du är mitt liv.