Känner mig lite dum

Jag känner mig verkligen helt jäkla färdig ska ni veta, gårdagen tog verkligen musten ur mig. När jag vaknade så mådde jag riktigt illa men tröck i mig frukost ändå för jag skulle iväg både till Danderyds sjukhus och till psykiatrin. Jag skulle lämna blodprov så diabetes teamet kan se mitt långtids socker under mötet som är den 25e. Är en sådan person som väldigt gärna vara gör en liten utflykt i veckan så därför kände jag att detta kunde inte vänta tills senare i veckan när jag ändå skulle till psykiatrin. Efter frukosten så begav jag mig till provcentralen på DS och mådde illa hela bussresan. Men det fick rätt bra ändå faktiskt, gällde att inte fokusera på Illamåendet bara. När jag väl är framme så får jag sitta och vänta en timme på att det blir min tur, men jag hade gott om tid så det var inte hela världen. När jag ska lämna blod så sticker hon mig helt galet i armen så hon får göra om, vilket är mindre skönt. Ingen ursäkt ingenting, men jag lät mig inte påverkas istället önskade jag henne en fin dag.

Valde att äta lite lunch på sjukhuset då mitt blodsocker var riktigt lågt och jag mådde ju illa, tänkte att mat kanske kunde hjälpa lite.

Visst ser det gott ut? Det är revbensspjäll, klyftpotatis, gurksallad och vitkål. Det var otroligt gott och det var så synd att jag var tvungen o lämna mer än hälften för att springa på toaletten. Illamåendet gick inte över 🤣

Väl på psykiatrin så vart det lite känslosamt då det vsr sista gången jag träffade min läkare innan hon går i pension. Vi diskuterade givetvis min graviditet en hel del och mycket annat. Fick order om att trappa ut min antidepressiva som jag precis hämtat ut då den var slut. Vart lite förvirrad där då jag hörde i början av graviditeten att det var okej att äta den av en annan läkare på psykiatrin. Men min läkare tyckte då att jag inte behöver den och att dessa utbrott jag har haft är hormonerna och har ingenting med medecinen att göra. Litar på henne och kommer trappa ut den.. Sen om det blir knas så skulle jag sättas in på en annan medecin. Men det får vi se hur det blir mer det. När jag skulle gå så ville jag ge henne en kram och tacka för allt, men någonting tog emot.. Idag ångrar jag att jag inte trotsade de tankarna och kramade om henne. Hon har ändå hjälpt mig i 10 år.. Tror hon vet hur tacksam jag är, men ville visa det på något vis. Dum jag känner mig nu..

Idag ska jag städa här hemma då det är stökigt som tusan igen. Har varit lite slö slapp och likgiltig. Ska vara se om jag kan hitta min energi någonstans först.

Vad hittar ni på idag?

Gravid vecka 28(27+0)❤️

Detta inlägg skulle ju ha skrivits igår men jag mådde verkligen inte bra. En hel dag ute i solen och rensa grejer tar på krafterna. Men nu kör vi.

Bebis status: Han är nu lika stor som en amburgine vikten ligger på ca 875 gram och han är runt 36.6cm lång. Han växer på I en rasande fart ska ni veta. Han ligger i hårdträning med sina viktiga funktioner såsom att blinka, hosta, hicka, suga och framförallt att andas. Nu börjar han ändra position så huvudet ligger neråt, eller ja han kanske inte gör det men det är ifrån denna vecka som bebisar brukar lägga sig så. Skulle han inte göra det är det inte hela världen då det är gott om tid kvar. Känner han väldigt ofta iallafall då han gör kullerbyttor och annat skoj. Testiklarna har nu sjunkit ner i pungen på honom.. Lungorna är så pass utvecklade att han skulle klara sig om han skulle födas för tidigt, med lite hjälp såklart. Så han får minsann stanna här inne tills han är helt färdigbakad 😍

Min status: Ja jag vet knappt själv egentligen 🤣. Jag är fruktansvärt trött om kvällarna och somnar oftast som en stock. Magen har blivit betydligt större på en vecka bara.. På ett sätt så är det skönt att det är sommar nu för då kan jag springa runt i klänningar som inte klämmer åt magen särskilt mycket. På ett annat sätt tycker jag att det är jobbigt för jag är redan varm som det är och jag tok svettas av varje ansträngning 🤣. Men det är bara 3 månader kvar nu och vi är nere på två siffrigt. Mina blodsocker värden går verkligen upp och ned nu trots att jag äter bra kost, men det beror på att han växer och hans insulin produktion kommit igång ordentligt också. Men jag mår bra psykiskt och det är riktigt skönt ❤️

Harmoni

Idag sov jag riktigt länge för att vara jag, slog upp ögonen och gick upp på toaletten sen somnade jag om. När jag vaknade var hon 10 och jag flög upp ur sängen, får lite ångest när ja sovit så länge. Har precis avnjutit frukost ute i trädgården. Känner verkligen att tröttheten äter upp mig idag 🤣

Igår så vart förråden klara och vi bar över en hel del grejer från det gamla förrådet som ska tömmas. Vi höll på hela dagen med lite pauser här och där, ska erkännas att jag inte bar så mycket men jag rensade en del saker. När vi flyttade hit så fick vi slänga alla våra möbler förutom sängen så de inte fanns plats. Så vi har mest porslin och sånt kvar. Ska gå igenom det lite bättre idag är tanken, om Micke bara kunde vakna någon gång 😉 visar bilder på förråden när vi lagt in allt då det är massor med prylar utanför.

Gårdagen avslutades med lite grillning och långa och djupa diskussioner ute i trädgården. Det är ju så otroligt mysigt att sitta utomhus nu ♥️

”Älskling kolla jag har gjort en fjäril av köttet, det måste du ta kort på och ha på bloggen” 🤣

Det jag uppskattar mest med att bo här är att det är mitt i naturen, det är skog runtomkring oss och jag tycker det är så himla mysigt. Kan sitta ute i flera timmar och filosofera om allt och ingenting, harmoni är så otroligt viktigt för mig.

Har ni haft en bra helg?

Hur är det att leva med Borderline?

Jag hade tänkt skriva lite om Borderline idag, då jag har den diagnosen och vill dela med mig om hur det påverkar mig i vardagen. Nu är det ju såhär att den här diagnosen är så fruktansvärt bred och har olika grader lik som andra diagnoser. Därför kommer jag endast ta upp de punkter jag kan relatera till. Diagnosen kallas även emotionell instabil personlighetsstörning , men jag tycker det låter så illa med personlighetsstörning så vi håller oss till Borderline okej?

Svårt att reglera känslor.
Jag har väldigt svårt att reglera mina känslor
vilket ger snabba känslomässiga svängningar, såsom att gå från jätteglad till jätteledsen på en sekund.
Svårigheten att hantera känslor har lett till självskadebeteende.

Övergiven.
Personer med Borderline är ofta rädda för att bli övergivna. Även jag är det och gör ibland stora ansträngningar för att ha kvar personer i mitt liv, personer som i själva verket inte ens varit påväg ifrån mig.

Tomhet.
Jag har en återkommande känsla av tomhet och ensamhet. Det är en riktigt stark känsla som gör att jag ofta blir missförstådd av andra.

Självskador
Det är det ett sätt att hantera känslor som jag inte kan stå ut med eller ångest. Då kan självskador kännas som den enda lösningen. Men det går i perioder. Nu har jag inte självskadat på över ett år.

Det vanligaste missförståndet är att folk tror att jag överdriver. Att jag överdriver mina känslor. Men det är ju så jag känner.

Stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar.

Det finns mycket jag gör för att underlätta min vardag, eller jag försöker iallafall. Vissa dagar fungerar absolut ingenting och då är det bara till att acceptera att just den dagen inte är en bra dag. Vad jag gör för att underlätta är olika. Jag försöker hålla mig till mina fasta rutiner, vilket är motion, kost och ha ett socialt liv.  mina vänner. Sen har vi medicinering, det finns ju tyvärr ingen specifik medecin till Borderline. Jag får äta antidepressiva,ångestdämpande samt stämningsstabiliserande preparat. Slutade med en del medeciner när jag plussade, medeciner som skulle påverka mitt barn negativt.

Det finns ett gäng olika behandlingar jag har deltagit i för att underlätta min vardag. Jag har gått i DBT, Mindfulness, kognitiv beteendeterapi och trauma terapi. Jag kan helt ärligt säga att det enda som har fungerat för min del var trauma terapi. Det gjorde susen just då och jag kan skilja på dåtid och nutid. De andra behandlingarna gjorde jag mitt bästa i, men helt ärligt fungerade det inte för mig och jag mådde vara sämre.

Men bara för att det inte fungerade för mig betyder det ABSOLUT inte att det inte funkar för dig. Det viktiga är att man tar emot all hjälp man får och gör sitt bästa för mer kan man inte göra.❤

Det var så verkligt

Jag hör ditt skratt och ser dig studsa fram och jag frågar vart du har varit. Du svarar att du aldrig varit någon annanstans än där du behövt vara. Men det har gått snart 9 år, varför har jag inte fått veta att du aldrig lämnade oss innan. Du behövdes någon annanstans, du behövde komma bort från allt. Förklarar att dessa 9 år har varit er helvete för mig då jag trott att du gått över till andra sidan. Andra sidan? Där har jag aldrig varit får jag förklarat för mig. Du dansar i regnet som du alltid har gjort och du fylls av den harmoni som du alltid utstrålat. Tårarna rinner från mina kinder för jag börjar sakta men säkert förstå att det här är på riktigt. Du öppnar dina armar och jag möter dem och kramar om dig hårt. Nu är jag förtvivlad samtidigt som jag är lycklig, du är tillbaks hos oss, hos mig i minna armar. Du stryker handen genom mitt hår och säger att allt är bra nu, är det verkligen det? Ja jag lovar säger du med ett leende. Vad är det som låter, åh det är bara åskan och det betyder att det är dags för mig nu. Vad är det dags för? Du börjar röra dig bortåt och jag försöker följa efter men jag kan inte ta ett steg. Du vänder dig om med ett leende, vi ses snart igen..

Jag vaknade efter det och hörde åskan utanför fönstret. Drömmen om min regnflicka Malin är återkommande och otroligt svår för mig att hantera trots att det gått många år. Det är ingen hemlighet att hon älskade regnet. Saknar dig Malin och tack för att du besöker mig i mina drömmar ♥️

Jag gjorde hennes dag♥️

Jag har precis kommit hem från en tur till Rimbo. Var tvungen att springa in på apoteket och hämta ut mina antidepressiva. Vet ni vad? Igår slog det mig att jag inte tagit dem på flera veckor för jag har varit så inne på att komma ihåg alla vitaminer. Under dessa veckor har jag varit riktigt nere, aggressiv och känt att allt är skit. Jag har tänkt att det har med graviditeten att göra, men samtidigt så hemsk jag har varit så är det ganska solklart att det e pga brist av medecin. För visst kan man bli lite sur och grinig som gravid men inte på den här nivån, det är jag rätt säker på. Så nu har jag mina medeciner och ska göra allt jag kan för att komma ihåg dem. Har en app som ska påminna mig varje dag, men den verkar ju ha slutat fungera iom att jag inte fått någon påminnelse på ett bra tag. Ska se om jag kan hitta någon annan app dom kan påminna mig, för jag är riktigt kass på att komma ihåg.

Nu till något roligare.. Vi var in på Coop för att handla lite jordgubbar som jag skulle mosa och ha till mina pannkakor då det är lite väl mycket socker i vanlig sylt. Pratade lite med kassörskan och i slutet av samtalet så önskade jag henne en riktigt fin dag. Vet ni? Hon lös upp och sa ”Nu är min dag riktigt fin, för du gjorde den bara genom att vara trevlig”. Tänk att jag bara var mig själv och gjorde hennes dag, jag blev så himla varm i kroppen för jag kände verkligen hennes glädje. DET gjorde min dag ska ni veta.

Så då gjorde det inre så mycket att svärmors tips om att mosa jordgubbar med sötströ till pannkakorna inte var en hit🤣

Hoppas eran dag startat på lika fint vis som min😘