Jag borde ha lyssnat på budskapen❤

Mina tankar är uppe i det blå idag, de är hos Malin. Det är så mycket hon lärde mig innan hon lämnade jordelivet, ja hon har lärt mig saker efteråt också. Det jag tänker på är att jag borde ha tagit hennes ord och lärdomar på större allvar än vad jag gjorde. Kanske saker och ting sett annorlunda ut då? Det är lätt att vara efterklok, jag vet att det är osunt att tänka såhär. Ibland kan jag inte hjälpa att jag blir arg på mig själv . Budskapen hon har givit mig efter hon lämnade oss, ja dom har jag hört men inte tagit till mig.

Jag är en fruktansvärt envis person och vill gärna göra saker på mitt vis och ingen annans. Men jag har kommit fram till att nu är det dags att göra mer än lyssna, jag ska följa budskapen jag får. Det värsta som har kunnat hända har redan hänt så det kan inte bli värre eller hur? Det jag menar med det värsta som hänt är att hon somnade in och det kan inte bli värre än så.

Att inte kunna krama om min fina regnflicka när jag behöver det som mest gör ont. Att hon besöker mig i mina drömmar och här hemma är någon slags trygghet. Inte lika stor trygghet spm det var att krama om henne. Men jag är lyckligt lottad som kan se/känna närvaro och höra. Tänk om jag inte hade kunnat det? Hur livet hade sett ut då vill jag inte ens veta!

Min fina fina Malin❤

För evigt saknad aldrig glömd❤

Jag sitter här och funderar på hur jag ska formulera det här inlägget, men hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag fram till samma slutsats..  Det finns inga rätt och fel i hur jag väljer att gratulera min fina vän Malin, min vackra Regnflicka. Idag fyller du år och jag vill inget annat än att ge dig världens bästa födelsedag, men det är svårt att göra det när du inte är här. Firar du i himmelen? Äter du kladdkaka direkt ur formen med en massa grädde? Dansar du och skrattar? Jag hoppas verkligen det.

Många gånger står jag ute och tittar upp i himmelen och låter tårarna rinna längs mina kinder och jag känner en otrolig smärta i bröstet. Fan vad jag saknar dig.

Tänk att den här bilden togs för 12 år sedan. Det var din 18 års dag och vi var så lyckliga att vi blivit myndiga. Hade jag vetat att du 4 år senare skulle somna in så hade jag varit vid din sida mer än vad jag var, jag hade engagerat mig mer och kanske hört ditt tysta rop på hjälp. Lätt att säga så i efterhand men jag menar det verkligen. Två dagar innan du lämnade oss så bestämde vi att vi skulle ses och prata om allt. Det blev inte så😕 Idag blir du 30 och jag saknar dig så in i helvette! Grattis på födelsedagen min älskade Regnflicka❤ För evigt saknad aldrig glömd.

Hur var jag som tonåring?

 

När jag gick i grundskolan samt gymnasiet var jag en såndär tjej som sket i allt, jag gick in på lektionen för att visa att jag faktiskt var i skolan, när läraren vände ryggen till smet jag ut. I grundskolan lade jag mig ute i soffan o skrev en novell eller somnade.. Lärarna vart galna på mig, ringde alltid hem till min mamma, men vad kunde hon göra? Jag skärpte till mig på slutet av nian och försökte få ordning på betygen. Men det gick inte som jag ville, jag fick gå IV ett år. Skoltrött och less på allt så begav jag mig in till IV programmet och var på lektionerna, men gjorde jag någonting? Nej inte dugg egentligen. Åkte hem o sov hos min vän Malin. Vi hade samma inställning till det mesta i livet, det enda vi inte hade gemensamt var nog kärleken till Rock musik. Trots att vi inte delade det intrresset så följde hon med mig för att se Backyard babies ett par gånger. Vilket jag aldrig kommer att glömma. Kommer inte heller glömma de gångerna vi satt ute i solen och snackade skit om vad vi tyckte var relevant just då. Finns så många minnen och jag kan inte räkna upp dem alla.

Efter en tid skärpte jag trots allt till mig och fick betyg så jag kunde komma in på en vettig linje som det kallades. Jag valde Handels-programmet.. Men jag var en jobbig  snorunge, så jag återgick till att skolka och inte infinna mig på lektionerna. Jag befann mig istället i Cafeterian. Där hjälpte jag till med att bre mackor, sålde te och kakor till de andra eleverna  Jag lärde känna en väldigt härlig tjej som jag fortfarande är vän med idag. Vi gjorde livet surt för de flesta, lyssnade inte på vad de beställde utan gav dem de vi tyckte de skulle ha, höjde musiken när de var en låt vi tyckte om, trots att det var bestämt att det skulle vara en viss volym. Om det var någon som bestämt radio kanal bytte vi till de n vi ville ha. Drack Hallon te och tyckte livet var as bra sålänge vi inte var på lektion Vi gjorde exakt som vi ville, det var ingen som sade till oss.. Förutom våra lärare som kom ut till cafet i mellanåt och frågade varför vi inte var på lektionen. Då var det bara att parvla sig tillbaks, o samma visa igen när de vände ryggen till.

En dag var det en lärare som ledsnade rejält på mig och min vän, hon höjde rösten och frågade vad i helvette vi gjorde här om vi inte skulle gå på lektionerna för gymnasiet var ju trots allt frivilligt. Den dagen hoppade jag av. På två månader var jag på 4 hela lektioner.

Jag var väldigt rebelisk av mig och sket i det mesta. När jag tänker tillbaks på det så får jag både ett leende på läpparna och så blir jag väldigt ledsen. Ledsen för att jag inte brydde mig om det som var viktigt, och för att jag saknar min vän Malin väldigt mycket. I år fyller hon 30 och jag kan inte fira det med henne. Men Jag vet att hon kommer sitta uppe på molnen och äta kladdkaka direkt ur formen och känna hur mycket vi saknar henne. Jag ler för att jag minns hur fantastiskt roligt jag hade det, trots att jag vet idag hur mycket hyss jag gjorde.

Vill poängtera att det är viktigt med skolgång och utbildning. Jag ångrade att jag hoppade av gymnasiet och inte skötte mig. I vuxen ålder så gick jag komvux så jag fivk mig en utbildning. Ångrar inte det en sekund. Sen att jag blev sjuksriven av diverse olika anledningar och inte kan arbeta idag är en annan sak.

Hur var ni i tonåren? Skötsamma eller rebeliska?

Plågar mig själv.

Jag vet att jag skrev om dig för bara några dagar sedan. Men jag kan inte sluta tänka på dig.. Jag skrattar och gråter om vartannat. Blir arg på mig själv för att jag har tagit en djupdykning kring våra minnen.. Jag hittade den sista bilden som togs på oss två tillsammans igår. Mitt hjärta brast och jag grät tills jag knappt kunde andas. När tanken om att jag måste andas kommer upp gråter jag ännu mer, för du andas inte längre. Jag har nämnt tidigare att februari månad är tuff för mig då det var då du gick över till andra sidan. Jag ägnar dig många tankar året runt, oftast när jag hör en låt du tyckte om eller när jag passerar ditt barndoms hem med tåget. Ofta ler jag och skrattar lite för mig själv åt alla tokigheter vi gjorde. Men den här månaden är alltid ett helvette och har varit de senaste åren. Men i år är det nästan outhärdligt.. Malin.. .. älskade Malin.. Detta är den sista bilden på oss tillsammans som jag har. Du hade förmodligen ännu mer då vi umgicks en hel del efter denna togs. Detta var nyårsafton 2007/2008 . Vi hade inte piffat till oss ännu, men jag tycker vi är rätt söta ändå❤

Allt påminner om dig.. till och med en vit BH. För jag minns att du var avundsjuk på lin splitternya bh jag en gång köpt. Självklart fick du låna den för vi hade samma storlek. Jag fick aldrig tillbaks den bhn. Det gjorde mig absolut ingenting.. Minns att jag sa att den va finare på dig iallafall.

Det var en person som sa att sorgen blir lättare med åren. Den personen ljög för mig.. För det blir inte lättare. Visserligen olika för alla.. Det är dom att jag plågar mig själv genom att tänka på dig, men jag kan inte släppa tankarna på dig.. Inte nu.. Kanske aldrig? Kommer det någonsin lindras? Sorgen, saknaden, alla “om”?

Det är som att jag plågar mig själv, men det har jag alltid gjort. Du sa det till mig en gång till och med, jag var ledsen över att en kille jag var kär i inte var intresserad av mig. Du sa “För i helvette michaela, sluta plåga dig själv med alla tankar han är inte värd dig iallafall” . Givetvis hade du rätt i det, men det tog mig väldigt länge att förstå det.

Men Malin! Du är varenda tanke och varenda tår som faller ner från mina kinder.❤