Ångest!

Denna kväll gråter jag, tårarna rinner och jag har en kraftig ångest. Ont i bröstkorgen och känner mig oduglig.

Varför existerar ångest? Varför försöker du bryta ner mig? Varför ger du dig inte? I flera år har jag kämpat emot och gömt mig bakom ett leende och grävt ner mina känslor. Ikväll klarade jag inte det, du kom som en tsunami.

När jag snart somnar in för natten så försvinner du för en stund..

Besöker du mig imorgon igen så ska jag kämpa ännu hårdare för att vinna över dig.

Bara för att jag inte lyckades ikväll betyder det inte att morgondagen blir din förlust.

Jag kommer vakna starkare än någonsin och jag ska ingenstans, jag kommer fortsätta kämpa och jag blir starkare för varje steg jag tar. Den enda som ska någonstans det är du ångest helvette, och det är bort från mig.

Ju mer du försöker knäcka mig ju mer motiverad är jag att bli av med dig för gott.

Vill skrika lungorna ur mig.

Jag vill skrika, skrika sönder mina lungor tills jag inte kan andas. Jag vill att du ska försvinna, du hör inte hemma i min kropp och inte i mitt psyke. Du hör inte hemma någonstans. Försvinner du om jag skriker? Skriker så högt så hela världen hör. Vill du att jag ska gråta tills jag slutar andas? Vill du förstöra mig totalt. Tycker du att jag förtjänar detta?

Vill du att jag ska ge upp?

Jag har en sak att berätta för dig ditt jäkla ångest helvette. Lika hårt som du kämpar för att bryta ner mig ..
Lika hårt kämpar jag för att överleva dig.

Och en sak ska du ha jäkligt klart för dig.

Jag kommer gå vinnande ur detta!

Min utveckling under 2 år.

Har tänkt mycket på hur jag utvecklats under bara två år. Nu pratar jag om min psykiska ohälsa.

Jag hade under en period svårt för att gå utanför dörren och slänga sopporna, jag fick en panikångest attack i hissen på väg ner. Micke fick alltid slänga sopporna . Han fick även hämta posten.

Jag gick hellre till psykiatrin än att ta bussen, jag fick för mig att alla tittade på mig och visste vad jag varit med om

Handla? Inte en chans det fick Micke göra på vägen hem från jobbet. Efter en tid klarade jag av att gå ner till kiosken utan att hjärtat bultade och panik uppstod

Jag hade sömnparalyser och attacker varje dag. Kan säga att mitt liv har varit ett rent helvette .. VARIT!

Nu klarar jag av alla saker ovan, visst jag blir lätt stressad och får lätt panikångest. Men det är inte alls i samma utsträckning. Vilket jag är tacksam över. Men det har krävts en hel del behandlingar, mycket tid på psykiatrin.

Jag klarar mer nu än för två år sedan. Det går sakta men säkert framåt. Att leva med ångestsyndrom borderline och depression är inte lätt.

Men jag ska vinna och se till att jag klarar allt jag vill. Ge mig lite tid bara, inte 2 år kanske.

Jag ska bli bra!

Musik kan rädda liv!

Som de flesta av er vet så älskar jag musik, vem gör inte det egentligen? Jag klarar mig inte en dag utan musik. Jag får på riktigt ångest utan musik😂
Lyssnar mycket på Rock/sleaze/punk/country och ibland händer det att det blir pop. Oftast när jag åker bil. Den som äger bilen bestämmer givetvis radiokanal.

Men jag satt och tänkte på en sak idag. Artisterna som skriver sina egna tar och musik. Tror ni de inser hur mycket deras ord kan påverka oss? Eller hur deras musik faktiskt påverkar mig?

Jag har en del vänner och bekanta som spelar i band och några av dem är mer framgångsrika än de andra. Men de alla gör det dem brinner för spelar musik och turnerar runt om i landet och även utomlands.

Jag frågade en bekant som är musiker om han förstod eller om han någonsin kommer att förstå att hans texter räddar både mig och andra från fördärv, och att vissa låtar faktiskt räddat mitt liv.

Svaret jag fick var en klapp på kinden, en kram och ett stort tack.

Musik kan sannerligen rädda liv. Jag tänkte att 1 gång i veckan så ska jag posta musik här i bloggen som har haft stor inverkan på mig på olika vis, kanske kommer jag skriva varför just den låten betyder så mycket,
Med start idag❤

Men der blir ett inlägg lite senare med det❤
Håll utkik.

Att gömma sig bakom smink.

Vissa dagar när min ångest är extra påtaglig så brukar jag sminka mig för att iallafall få känna mig lite fin. Har nämnt tidigare att jag inte är speciellt duktig på smink än, men vad gör det? Jag kommer dit en dag jag också.

Idag är det en sådan dag då jag försöker gömma ångesten bakom smink.

Jag är mycket för att det ska se så naturligt ut som möjligt. Jag gillar’t😉

Man ser knappt skillnad på om jag är sminkad eller inte.

Ser ni någon skillnad? Klart ni gör det nu när jag nämnt att jag försökt sminka bort min ångest.

Men får ofta höra att men du är inte sminkad, trots att jag är det😂

Jag vågar inte riktigt ta ut svängarna än och testa något mer färgglatt.

Sen använder jag bara
Mineral puder
Mascara
Ögonskugga
Läppstift
Vit kajal penna.

Finns ju hur mycket smink som jag skulle kumma använda men jag knappt vet vad det heter eller hur man använder.

Kanske får gå en kurs?

En text som inte handlar om mig – Kär i kärleken❤

Jag skrev en text igår och jag vill FÖRTYDLIGA att denna text handlar INTE om mig. Jag fick inspiration av en vän när vi pratade kärlek, och ja jag har hennes tillåtelse att posta denna text inga namn nämns.

Hon har förlorat hoppet, hoppet om att finns äkta kärlek. Kärlek har funnits i hennes liv men det har inte varit äkta, det har varit våldsamt. Steget ur förhållandet var svårt men hon klarade det. Hon har varit rädd, nu är hon rädd för ensamheten ska bli till vardag och att hon aldrig kommer finna någon att dela livet med. Den ständiga kampen mellan att finna sig i ensamheten och hoppas på kärlek. Tron på sagor och lyckliga slut finns där. Sökandet finns inte, men söker man inte så finner man inte. Vad vill hon finna? Trygghet, passion,kärlek eller bara någon att ha i sitt liv. Utan passion,kärlek och trygghet?  Självklart vill hon ha allt det “Alla andra” i hennes närhet har vilket är förhållande med trygghet, passion och kärlek. Men kan det vara så att hon är kär i kärleken? Hur ska hon veta när hon aldrig upplevt riktig kärlek?

När idéerna spårar ur!

Denna dag börjar lida mot sitt slut. Har jag gjort något vettigt eller produktivt idag? Nej, jag har legat i sängen tillsammans med mina tankar och funderingar. Inga jobbiga tankar eller funderingar, vilket känns skönt.
Det har varit tankar om vad jag vill hitta på i sommar. Tanken var en sista minuten resa men jag har insett att det lär inte bli av.

Jag tror att det blir så att jag och Micke samt lite vänner åker till Göteborg ett par dagar istället. Något kommer vi säkerligen hitta på❤

Här är jag och min kärlek på en italiensk restaurang☺

Vi kanske kan ta oss en resturang roadtrip?😂
Utforska olika resturanger i olika städer.

Jag menar vi älskar mat och upplevelser.

Lite tokig idé och jag tror det är dags att ta mina idéer och sova😘

Kan ett giftermål lösa ett trasigt förhållande?

Jag hade en diskussion med en kär vän igår om förhållanden som är skit. Förhållanden som går igenom en kris, där personerna försökt allt att fungera. Testat allt.. Tills de kommer på att ett giftermål eller ett litet tilskott som barn kan lösa problemen.

Lyckan över att gifta sig och få ett tillskott i familjen brukar ge förhållandet gnistor. Man kanske känner att det finns hopp?

Jag vet ett par som var tillsammans i 12år och de var lyckliga, visst de hade sina duster som alla par. Efter 12 år så gifte de sig. De tog ut skilsmässa efter 3 månader.

Lyckan och kärleken tinade efter deras giftermål.

Så det kan gå åt båda hållen.

Jag har en ring på fingret och har snart haft det i ett år. Giftermål står inte på tapeten just nu. Vi stressar inte och vårat förhållande är mer än stabilt det är stadigt. Inga planer på barn inom den närmsta framtiden.

Jag undrar vad ni tror? Om ett förhållande är i kris, kan då ett giftermål eller barn rädda förhållandet?

Det är bara en allmän tanke och jag vill förtydliga att mitt förhållande är suveränt och dessa tankar gäller inte mig och Micke.

Sen vill jag även säga att jag dömer ingen för deras val. Absolut inte.. Alla är vi olika och gör olika val i livet för att vi tycker det är bra.

Men jag tänker såhär. Är ett förhållande skit och allt går åt helvette, är det inte bättre att gå skilda vägar då?

Eller kan ett giftermål lösa alla problem.

Vad tror ni mina vänner?
Har ditt förhållande räddats av ett giftermål?

Vad är normalt?

Det har alltid varit svårt för mig att förklara mitt mående muntligt. Varför vet jag inte. Ibland har det varit att jag har fått skriva ett mail till psykiatrin så har jag och min läkare eller sköterska diskuterat det på bästa möte. Samtidigt som det varit en lättnad så har det varit svårt .. Jag avskyr att vara så pass öppen som jag varit i de mailen jag skickat.

Nästan så jag har skämts över att skriva mailen och sen prata om det.

Man ska inte skämmas över psykisk ohälsa. Man ska inte skämmas över depression,ångest,självskada,beroende eller vad det nu kan vara.

Det är dock lätt hänt att man gör det, för man vill ju vara som alla andra. Normal!

Men kan ni berätta för mig vad normalt är? Är det en person som skrattar och ler hela tiden?

Ni vet väll att bakom ett leende gömmer sig tusen hemligheter?

Vänner var inte rädda för att prata om ni mår dåligt, det är inte fel att söka hjälp. Har ni lik som jag svårt att öppna er muntligt?

Då är mitt råd att ni frågar om ni kan få skriva istället❤

Stay strong.