Fröken Rödlök Gästbloggar

Hej alla glada!
Jag har fått äran att gästblogga hos fina Michaela och det är jättekul. Att få skriva några rader som publiceras hos någon annan tycker jag är skoj. För er som inte vet vem jag är kan jag berätta kort att jag heter Marica men i sociala medier är jag mer känd som Fröken Rödlök. En filur som har nära till skratt, ett stort hjärta, omtänksam och lite smågalen. Jag bloggar aktivt och hos mig får du läsa allt om mina åsikter, min vardag, lite samarbeten och saker jag tar mig för. Jag är en sån där öppen person som ibland inte har några hämningar alls och det kommer ni märka om ni kikar in!
Hoppas ni får en trevlig läsning!

Kram Fröken Rödlök
www.frokenrodlok.se
@frokenrodlok på instagram

Förr vågade jag inte stå för vad jag lyssnade på.
Jag skämdes så. När jag var yngre skulle man lyssna på hiphop, rnb och rap och sån där musik men jag föll aldrig för den genre av musik. Jag har alltid älskat svensk vispop och dansband.
Hemma lyssnade jag ofta på det men ute vågade jag inte riktigt för det var förknippat med äldre.
Jag ville inte bli retad för mer än det jag redan fick höra!
Jag minns flera ggr när jag hade musik på mobilen och lyssnade i hörlurar, jag var alltid livrädd att hörlurarna skulle ramla ur mobilen så att musiken hördes högt eller att det var för högt i lurarna så folk bredvid mig skulle höra av för slags musik jag lyssnar på.

Jag kan fortfarande skämmas lite för valet av musik men varför vet jag inte. Jag är ju mer gammal nu än då! Jag tycker om rytmen av dansbandsmusik och oftast är det svenska texter som jag kan lära mig. Jag har aldrig vart förtjust i engelska och därför inte lärt mig så mycket av det språket så engelska låtar tilltalar mig inte lika mycket som svenska. Jag vill kunna förstå  texten jag sjunger och kunna bilda mig min egna fantasi av låten och det funkar inte om jag inte fattar vad dom sjunger.
Kanske därför jag alltid valt dansband!
Mikael Wiehe är en stor favorit, Lisa Nyberg är en ännu större favorit och jag älskar Scotts!
De två första är mer vispop än dansband men gillar deras texter. Lisas låtar har hjälpt mig i många stunder när jag mått som sämst. En form av trygghet!
När jag träffade Mikael Wiehe för första gången var jag helt salig när han började prata med mig. Det hände liksom inte, starstruck helt klart! Han stod rakt framför mig och frågade om jag skulle köpa hans bok jag hade i handen. Det ville jag ju, fick den dessutom signerad och sen fotades jag tillsammans med honom! Det var lycka!

Musik är något som alltid finns till hands. Vart man än är så hör man musik. Jag slår alltid på musik hemma och just nu är det mest Emil Assergård som ljuder friskt för att jag taggar så enormt för att få se honom live den 2 Juni. Något jag väntat på såååå länge och nu snart skall det äntligen bli av!
När jag är glad slår jag på Emil, när jag skall städa slår jag på Emil, när jag skall pyssla slår jag på Emil och när jag är nere, ledsen och mår dåligt är det han som sjunger för mig! Det är musik som passar in i alla lägen för min del – även när jag tränar!

Det finns jättemånga bra artister där ute och inlägget skulle bli på tok för långt om jag skulle rabbla upp alla jag gillar, men det finns ju de som har påverkar lite mer än andra och det är just det Lisa, Emil och Scotts har gjort. Påverkat mitt psykiska jag till något bättre. Hjälpt mig på min resa!

Någon jag slår på när jag bara vill sjunga, skråla och tagga för någonting är Björn Rosenström, hans låtar är ju helt koko men så underbara på något sätt. Sådana som fastar i minnet direkt och som man börjar sjunga med på direkt när man hör dom. Att fått se honom live är en grej som jag länge velat och förra året gjorde jag det. TOPP!
Scotts har jag också sett live vid två tillfällen så ännu är det bara Lisa Nyberg som jag inte fått se, en dag kanske. En dag! Emil är ju som sagt inplanerad.

Vad lyssnar du på för musik? Är du som jag som skäms över ditt val? Varför skämmas egentligen? Det är ju musik för vem som helst. Jag fortsätter digga och skall strax slå på lite Wahlströms – som är ett dansband jag skulle få se live för några år sen men dom hann lägga ner sitt band av någon anledning innan jag hann se dom! Inställt. Trist.

Sådär, nu har ni fått läsa lite om vad jag gillar för musik! Nu har jag verkligen blottat mig rejält men det kanske är bra för nu kanske jag slipper skämmas över mitt val av musik!
Tack och Hej – Leverpastej!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *