Så trött på att behöva försvara mig!

Jag har varit sjukskriven i ca 7 år nu pga min psykiska ohälsa. Den har bitit tag i mig så hårt och verkar inte vilja försvinna. Det var längesedan jag accepterade att jag förmodligen inte kommer kunna börja arbeta som vanligt igen. Tankarna om arbete har kommit och gått under årens gång, speciellt när jag får en kommentar som lyder “Tror du inte att du skulle må bättre av att arbeta?” Jag har alltid tagit kommentaren med ro då jag vet att jag faktiskt testat att komma ut i arbetslivet två gånger och jag har gått sönder båda gångerna.

Jag har gjort mitt bästa och det har tyvärr inte räckt till. Ständigt har jag behövt försvara mina diagnoser och min sjukskrivning. Nu har jag ledsnat på det och varje gång en kommentar om arbete kommit så har jag inte kunnat ta den med ro. Inte de senaste månaderna iallafall. Självklart så förstår jag att folk påpekar det för att de menar väl. Jag uppskattar omtanken samtidigt som jag kräks på den. Att behöva förklara att minsta lills stress kan få mig inlagd på psyk är jäkligt påfrestande. Jag tycker påfrestningen med att ha svagt psyke är nog.

De som lämnar kommentaren tror inte ens psykisk ohälsa existerar och jag vet inte vad som är värst. Att de inte tror på att det existerar eller att de inte ens försöker förstå. Jag kan inte göra mer än att kliva upp på morgonen och försöka ta mig igenom dagen, det är en ständig kamp och ibland känns det som att jag lnte får något stöd från min omgivning överhuvudtaget. Jag ler och jag skrattar för att det förväntas av mig, men det är inte på riktigt. Det som är på riktigt är mitt självförakt, min ångest och min depression. Om jag tar det på allvar.. Varför kan inte då andra göra det. Jag försöker ta mig ur allting men det tar tid. Ge mig den tiden jag behöver så kan jag ge er chansen att få se den riktiga Michaela igen.. Låt det ta den tid det tar!

32 reaktioner till “Så trött på att behöva försvara mig!”

  1. Det är väldigt tråkigt att läsa att du möter så oförstående kommentarer. Kunskapen om psykisk ohälsa behöver verkligen öka i samhället. Man ska inte behöva försvara varför man gör saker och ting på ett visst sätt.

  2. Usch, det är verkligen jobbigt att inte bli tagen på allvar. Jag mår bra nu, men det har jag inte alltid gjort. Jag gick knappt i skolan under högstadiet och gymnasiet. Jag vet inte hur många gånger jag har fått frågan “Vad har du ens att må dåligt över?”. Alltid det där att man på ett eller annat sätt ska behöva förklara sig eller att måendet ska jämföras med någon annans.

  3. Människor som inte har levt med psykisk ohälsa vet inte hur det är. När jag mådde som värst för 6-7 år sen så fick jag som dig väldigt spydiga kommentarer som du mår alltid dåligt. Du låtas ju må dåligt osv. Jag tror på dig och låt det ta den tid som de gör ❤️

  4. Jag blir så oerhört ledsen och trött på mänskligheten när jag läser sånthär. Psysisk ohälsa är en lika verklig sjukdom precis som vilken annan sjukdom är. Massa styrkekramar till dig fina ❤️❤️

  5. Vad modigt av dig att skriva om detta! Jag känner verkligen igen mig, vet inte hur många såna frågor jag har fått. Man blir typ alltid idiotförklarad eller liknande, så sjukt trist. <3

  6. JAg blir både arg och ledsen när jag läser att man ska behöva försvara sig när man är sjuk fast det inte syns utanpå. Stå på dig och ta ingen skit. Kram på dig

  7. Känner med dig! Folk som inte varit i samma sits själva någon gång förstår verkligen inte. Okej, inte alla förstås. Många är jätteempatiska och förstår, men alldeles för många har ingen förståelse alls och ställer frågor och säger saker som verkligen knäcker en. Vore skönt om folk kunde ha lite mer förståelse för de här sjukdomarna…Hoppas i alla fall att du får all den hjälp du behöver av vården och att du någon dag känner dig mer som dig själv, den riktiga Michaela!!

  8. Så viktigt ämne att ta upp,tror precis som du skriver att det är jättesvårt för många att förstå vad psykisk ohälsa innebär. Just därför är det bra att belysa det och våga öppna upp för att öka kunskapen <3

  9. Tror det är svårt för folk att förstå om man själv inte vart i den sitsen. Ärligt så visste jag inte själv heller hur det var, förrän jag faktiskt gick in i väggen och blev deprimerad. Jag brukar dock inte prata med andra om det av den anledningen, folk förstår inte! Jag mår dock bra nu men det får ju ta tid!

  10. Tycker absolut inte man skall behöva försvara sig, alla sjukdomar syns inte utanpå, att de inte syns gör det bara svårare. Viktigare att må bra än ett jobb.

    Vet att det inte är samma sak, men lever själv med inte stress som påverkar min vänster arm och nacke, vid stress och press får jag värk och tappar ca 1/2 förmågan/kraften i armen, så jobbigt och jag fick veta från läkaren att det bara är att köra sig leva med. Försöker hålla det undan och lugna mig när det kommer, är i en sån period nu och hoppas det inte bryter ut fullt.

    Heja dig för att du delar med dig

  11. Det är verkligen jobbigt när ens omgivning inte vill förstå eller ens försöker. Det är en kamp att leva med psykisk ohälsa vissa dagar är tuffare än andra. Kram <3

  12. Förstår precis vad du menar och det är så sjukt att människor inte kan sätta sej in i ens situation utan bara döma en.. Man försöker slltid sitt bästa men håll huvudet högt och ge inte energi till folk som saknar IQ ❤️

  13. Tyvärr kommer det alltid finnas människor som vet bättre och vad som är bättre för andra. Det finns ingen som känner dig lika bra som du känner dig själv. Lyssna inte på dåliga kommentarer eller människor som säger vad du skall göra. Gör som du vill och ta allt i din takt!

  14. Fortfarande stor okunskap bakom psykisk ohälsa tyvärr. Nu får du absolut inte ta illa upp, men tyvärr har det blivit lite inne med psykisk ohälsa. Är inte livet på topp så beror det på det. Ångest får alls vid jobbiga situationer. Min dotter har svår ångest, håller på med en utredning nu. Jag vet vad psykisk ohälsa är. Vet också de som “blir psykiskt sjuka” så fort det kommer ett krav,men vägrar ta emot hjälp, vägrar ta sitt ansvar. Just dom förstör för de som mår riktigt dåligt, kämpar för att överleva dagen. Så stå på dig… kram

  15. Jag vet precis hur det är, till och med läkarna tycker att man ska jobba i allafall 50% för det sociala, själv skulle jag inte ens orka det sen när jag blir sjukskriven igen 😔

  16. Jag kan relatera lite till bägge sidor faktiskt. När jag såg människor som blev utmattade och sjukskrivna så fattade jag inte hur de, under sjukskrivning, kunde välja att flytta eller renovera eller dea igång olika stora projekt.
    Sedan hamnade jag där själv.
    Jag minns att jag tittade på min sambo och sa att nu förstår jag. Jag förstår PRECIS vad andra har gjort och varför, i en desperat jakt på lugn och balans så höll jag på att stressa ihjäl mig.
    Nu är jag på väg uppåt igen jag set hur människor tittar på mig som om de vore rädda att stjälpa mig igen.

    Vad mycket jag svamlade nu, sorry.
    Det jag ville ha sagt var; jag förstår att du ruttnar på människors okunskap. Snälla låt dom inte komma under ditt skinn, du är värd så mycket mer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *